Bhavik Gandhi skämtade inte år 2007, när berättade att han tänkte ro från Kanarieöarna till Karibien. Ann-Sophie Sandström sökte upp honom efter den långa roddturen, för att ta reda på vad som riktigt är tjusningen med att tillbringa 106 dagar ensam i en roddbåt på Atlanten.
Å ena sidan en elektroniknörd, å andra sidan en modern nomad som nöjer sig med det lilla och enkla. Lika hemmastadd i Stockholmsnattens berusande uteliv som vandrande över Sibiriens ensliga slätt. Han ror gärna en roddbåt över ett stormande världshav, ändå hatar han att ta risker. Om Bhavik Gandhi är galen? Kanske. Hellre galen än tråkig, säger han själv.
AV Emma V Larsson
FOTO Björn Olin
Han talar lugnt och sansat. Det engelska uttalet är emellanåt utsökt brittiskt. Gesterna är livliga. Vänster arm slår ut i en hastig rörelse, som för att understryka det han säger eller kanske bara av inlevelse. Han rör på sig hela tiden. Inte nervöst eller ängsligt på något vis, utan snarare som av ett behov av att vara sysselsatt. Ivrigt utforskar händerna bordets rispiga yta eller pillar förstrött på halsduken som hänger över stolen.
Jag träffar Bhavik Gandhi i ett vintertrött Stockholm som sedan fyra och ett halvt år tillbaka utgör hans fasta punkt. En trettioårig entreprenör med livet nedstuvat i en resväska, eller möjligtvis i en portfölj. Han är född i Indien men uppväxt i Sri Lanka från 12 års ålder. Sedan dess har han bott lite varstans i världen.
Bhavik Gandhi är killen som korsade Sibirien till fots mitt i vintern, eftersom det verkade vara en bra erfarenhet. Han cyklade därefter från Stockholm till Istanbul, för att det var en skön grej. Nu senast korsade han Atlanten resande i Columbus farvatten. I en roddbåt. 106 dagar, helt ensam.
–Jag brukar inte svara på frågan om varför jag lever det liv jag gör. Människor som utövar en extremsport frågar aldrig varandra om varför.
Bhavik Gandhi småler. Jag försöker envist locka ur honom ett svar på varför han hyser en så stark lidelse för äventyr. Svaret ligger inbäddat någonstans mellan behovet av att upptäcka och viljan att utmana sig själv.
–När du är liten vill du bli brandman eller rockstjärna. Barn har de mest storslagna drömmar, säger han och inflikar roat att han i och för sig ville bli busschaufför som liten. Fast det hör ju inte hit.
Blicken är stadig och de mörka ögonen spärras upp när han brister ut i en angenäm skrattsalva. Efter en stund blir han allvarlig igen. Han ser fundersam ut, reflekterar. Han säger att något går fel mellan åldrarna sex och 30. Den lilla pojken med alla drömmar hamnar bakom ett skrivbord, i ett yrke han inte trivs med.
–Drömmar ska inte kastas bort. Vi måste veta vad vi vill och försöka förverkliga det. Allt är möjligt.
Förutom den tidiga drömmen om att köra bussar handlar det för Gandhi om att se sådant som han tidigare aldrig har sett, att träffa människor han tidigare aldrig har mött.
–Det ligger i människans natur att utforska och upptäcka. Annars skulle vi inte sitta här idag.
Och annars hade inte killen bredvid mig, prydligt klädd i skjorta och tröja, rott över ett världshav.
Den 14 juni 2007 klev Bhavik Gandhi, 30 kilo lättare och på skakiga ben, iland på Antiguas nordöstra kust. Efter att ha rott 6393 kilometer, med start i Spanien, satte han ett nytt världsrekord som förste asiat att ro ensam över Atlanten.
Bhavik Gandhi blev nummer 32 på listan över personer som har utfört denna bedrift framgångsrikt. Att utföra en rodd ”unsupported”, som Gandhi gjorde, innebär enligt Ocean Rowing Society att man utför rodden utan hjälp från någon. Att ta emot mat från en passerande båt vore med andra ord inte tillåtet.
Rodd över oceaner är kanske ett av vår tids sista, farliga äventyr. Extrema väderförhållanden på det öppna havet, starka kulingvindar, höga vågor, hajar och valar är några av de inslag som placerar en havsrodd långt ifrån en söndagsutflykt. Sporten är unik i fråga om fysisk och psykisk ansträngning.
Förutom ovan nämnda faror utsatte Gandhi sig själv för risker som isberg, hypotermi, starka strömmar, tropiska stormar och stora fartyg.
Så, vad var det som lockade Gandhi att korsa Atlanten i en 23 fot lång roddbåt vid namn Miss Olive?
–Jag sökte efter en större utmaning antar jag. Det här projektet, med allt vad det innebar var ett äventyr.
Han berättar att det inte är sporten i sig som spelar den största rollen. Planering och förberedelse är en del av utmaningen.
Behovet av att ta sig an utmaningar har funnits så länge han kan minnas. Bergsklättring i Himalaya, dykning i Malaysia, Moçambique och Sydafrika. Segling i Karibien, Sri Lanka och Medelhavet. Det är några av bedrifterna som har blivit avprickade på listan. Tack vare uppväxten vid havet har vattensporter alltid varit framträdande i Gandhis liv. Att ro ensam över ett världshav var emellertid något helt nytt.
Under en diskussion med en vän om vad som vore det ultimata uthållighetstestet kom havsrodd och Rune Larssons namn upp. Larsson blev tillsammans med Niclas Mårdfelt de första svenskarna att ro över Atlanten 2001.
–Jag ringde upp Rune och sa helt enkelt att jag ville ro över Atlanten. Rune behövde inte ens fråga varför. Han svarade bara att det är det mest fantastiska du kan göra, berättar Gandhi.
Fast det var inget lätt beslut för honom att ta.
–Att göra val är en del av livet. Jag visste att jag var tvungen att lägga ner minst ett år på det här projektet, så jag funderade länge. Men det var ett bra beslut, det bästa.
Det goda beslutet resulterade i mycket planering och träning. Han berättar att förberedelserna var det svåraste, för i det stadiet kändes själva rodden overklig.
–Det var svårt att absorbera hur stort projektet egentligen var! Det var en utmaning i sig bara att hålla energin uppe, berättar han och skakar på huvudet.
Den 28 februari 2007 gav sig Bhavik Gandhi iväg. Han startade från den spanska ön El Hierro och på 106 dagar såg han inte en enda människa.
Det fanns inte tid till att känna rädsla. Gandhi hade alltid något att laga på båten, han uppdaterade sin hemsida, läste böcker och skrev i sin dagbok
–Jag var inte särskilt rädd, men visst fanns känslan där ibland. Rädsla kan vara bra, för det håller dig alert, säger han.
Gul och blå över hela kroppen efter vågornas ovarsamma lek lärde sig Gandhi att läsa av båten. Från ljudet av vågorna visste han vart de skulle slå och kunde då förbereda sig för stöten. Inom sinom tid transformerades hans mjuka hud till strävt sandpapper och kroppen anpassade sig till det ovana muskelarbetet.
Bhavik Gandhi tittar ivrigt på mig och gungar på stolen. Med våldsamma gester demonstrerar han hur han knuffades hit och dit i den lilla båten. Det ser tämligen obekvämt ut och jag kan inte låta bli att fascineras över hans inlevelse.
–Jag gjorde ett aktiv val med vilken attityd jag skulle närma mig problem, förklarar han och sätter sig åter tillrätta.
–Vissa dagar var svårare än andra. Jag skulle ljuga om jag sa att inte bakdelen gjorde ont efter allt sittande. Men det var bara att bita ihop.
Plötsligt en natt skedde det som Gandhi mentalt förberett sig för länge.
Det var den sjätte juni klockan tre på natten. Månen var dold bakom ett molntäcke och det var mörkt. Gandhi vet inte säkert men han tror att han träffades av två stora vågor som kom mycket tätt inpå varandra. Av kraften slängdes han ner på däck och vågen vände båten upp och ner. I det svarta vattnet försökte han orientera sig och lyckades lokalisera båten med hjälp av sin livlina. Miss Olive var designad att räta upp sig vid händelse av kapsejsning. Att båten nu inte snurrade runt igen oroade honom.
Gandhi bestämde sig för att försöka vända båten själv. Med hjälp av en stor våg och hela sin kroppstyngd lyckades han.
–I en sådan situation börjar du be, oavsett vem du är, säger han allvarligt.
Förutom att diverse prylar försvann knäcktes även en åra. Men en glad Bhavik Gandhi paddlade vidare med en extraåra och nekade assistans från kustbevakningen.
Kapsejsning till trots upplevde Gandhi ändå det han var där för.
–Jag fick upptäcka fantastiska saker varje dag, sedda ur ett helt nytt perspektiv. Vågorna var majestätiska från där jag satt i min lilla båt. De såg ut som massiva bergskedjor med djupa dalar på andra sidan, berättar han.
Gandhi sov endast några timmar i taget och minnet av de becksvarta nätterna är starkt. Ibland kunde han se stjärnornas skugga på havsytan och när algerna blev störda av årorna lyste de som fyrverkerier.
–Ibland steg månen samtidigt som solen gick ned. Då visste jag att det var värt det. Jag insåg hur lite vi ser av himlen här hemma. Vi ser för lite öppna horisonter, säger han och tittar ut genom fönstret.
På restaurangen där vi sitter är det varmt och ljust men utanför faller mörkret snabbt. Husen längs med gatan ser ut som svarta skepnader. Någonstans bortom byggnadernas tak vilar en regntyngd himmel hotfullt nära bristningsgränsen.
Gandhi vänder blicken mot mig, tittar uppfordrande som för att få mig att förstå att jag också måste ut och se lite öppna horisonter.
Det vore enkelt att beskriva Bhavik Gandhi i klyschor, med en urtypens våghals som mall. Men någonstans mellan vagabondens rastlösa vandrande och äventyrarens pressande av gränser lyser ett lugn igenom. Ett lugn i hans sansade resonemang, ett lugn i hur han står stadigt på jorden och inte svävar i det blå. Framförallt är inte Bhavik Gandhi adrenalinjunkien som blir hög på risktagande. Istället är det utmaningen i planering och upptäckarglädje som berusar.
–Jag hatar att ta risker. Förmodligen har många uppfattningen att jag lever ett risktagande liv. Men ska du ut på en expedition av något slag handlar allting om att ha översikt över eventuella faror och framförallt att kunna kontrollera dem. Jag tar kalkylerade risker.
Så glöm Robinson Crusoes nödtorft. Elektronik är en viktig del av äventyret. På Atlantrodden var båten fullastad med bland annat en laptop, iPods, GPS och satellittelefon.
–Ärligt talat så är jag en riktig elektroniknörd, skrattar Gandhi.
–I mitt yrke sysslar jag mycket med problemlösning, vilket jag även gjorde ute på Atlanten. Eller så är jag bara utomordentligt duktig på att hitta problem.
Bhavik Gandhi är en entreprenör med utbildning från University of London, Stockholm School of Entrepreneurship och Kungliga Tekniska Högskolan. Han är involverad i många olika företag och driver riskkapitalfonden Development Venture Capital Group som specialiserar sig på mikroinvesteringar i utvecklingsländer.
Det är inte helt lätt att hänga med i beskrivningarna av alla de projekt som han är engagerad i. I ett andetag berättar han om företaget som investerar i Antiguas fastighetsmarknad, i nästa andetag om ett företag som utvecklar medicinska funktioner på mobiltelefoner, för mätning av puls och blodtryck.
Att kombinera elektronik med upptäckarglädje lockar Gandhi. Det var det intresset som gav upphov till den fem veckor långa cykelfärden mellan Stockholm och Istanbul 2004. Under resans gång undersökte han hur väl olika mobila tjänster fungerar på resande fot.
I fråga om mobilfunktioner var inte Gandhi helt nöjd. Dålig täckning och svårigheter med att ladda batteriet var några problem.
–Du inser inte hur värdefulla vissa funktioner är förrän du verkligen behöver dem.
Trots att mobilfunktionerna gav negativa resultat var det en hänförd Gandhi som banade väg genom Europa.
–Cykling är en fantastisk blandning av träning och utforskning. Det är snabbare än gång, men långsammare än en bil. Du får en chans att överblicka omgivningarna, berättar han entusiastiskt.
I bagaget fanns en mobiltelefon, digitalkamera, digitalt papper och penna och så givetvis ett tält. Men inte en enda karta.
–Kartorna var så dyra och tunga. Det kändes bara onödigt, tycker Gandhi och flinar åt min skeptiska blick.
Trots detta hittade han vägen utan problem och susade igenom ett landskap bestående av idylliska byar och lantliga vägar.
–Det var nog ren nyfikenhet som gjorde att jag fortsatte ända fram och att jag drog iväg från första början.”
Det är väl lite så det är med Bhavik Gandhi. Nyfikenheten tar överhanden och så vips, är han ute på nästa äventyr.
Och Gandhi stannar aldrig på en plats särskilt länge.
–Jag behöver bara en plats att förvara min saker på, det är min definition av ett hem, förklarar han och ser ner på sina händer som leker med kanten på bordet.
–Jag känner mig som mest hemma på resande fot, tillägger han och tittar upp med ett leende.
Han förklarar att det viktigaste är att inte vara låst till en plats eller situation, i fråga om finanser och åtaganden.
–Frihet att göra vad jag vill, det värderar jag högst, summerar han.
Bhavik Gandhi är sin egen. På alla sätt och vis. Att sätta undan ett år för att resa är inga problem, mycket tack vare yrket. Han är tacksam för att han genom dagens högteknologiska möjligheter kan arbeta varifrån han vill på jorden.
–Du kanske inte vågar släppa allt eftersom du är orolig för vad chefen ska säga. Men du bör ta vara på chansen. Resan kan vara det mest fantastiska som du någonsin kommer att göra. Tro mig, det finns fler jobb där ute.
När Bhavik Gandhi talar låter det så enkelt, så självklart. Det är inga krångliga resonemang och inga rosa drömmar. Bara hans sanning.
–Många upptäckare är nog ensamvargar. Har man fru och barn kanske man tänker annorlunda om att ta risker, säger han fundersamt.
Att familj inte finns på Bhavik Gandhis agenda riktigt än är solklart. Han tycker om sitt liv som det är just nu.
–En dag kanske jag gifter mig, medger han.
–Vi kan ju köpa en husbåt och segla jorden runt. Barnen kan växa upp i världens alla hamnar, fortsätter han och skrattar men ett visst allvar ligger det nog i det han säger.
Bhavik Gandhi tycker om att vara ensam. Ändå får jag ett helt annat intryck när vi träffas. Han är social, pratglad och öppen. Mobilen ringer och han verkar vara i ständig kommunikation med andra människor, om än totalt fokuserad på den han pratar med för stunden.
–Jag trivs med att vara ensam. Samtidigt lever jag ett hektiskt socialt liv. På helgerna är jag ute och festar och trivs med det också.
Gandhi får många olika reaktioner på sitt val att leva livet, både bra och dåliga.
Han berättar att det finns två olika sorters människor.
–Den första snubben drar ner dig, säger att det inte är genomförbart, att du inte kommer att klara det. Han är en riktig nolla – inga tjejer, inga pengar, illa klädd. Du tänker då att han är ju en nolla så varför ska du lyssna på honom?
Gandhi höjer frågande på ögonbrynen, som för att kolla att jag hänger med i resonemanget.
Han berättar att den andra sorten är farligare än den första.
–Den andra är den rika snubben, den framgångsrike med ett stort företag och dyr klocka på armen. Om han säger till dig att du inte kommer att klara det, då börjar du kanske tro på honom! För han är ju så bra och vet ju så mycket. Jag har lärt mig att bara tro på mig själv. Säger någon att det inte går, då blir det min motivation till att bevisa motsatsen.
Det var så det var med resan till Sibirien. Han fick höra av många att han inte skulle komma hem levande. Men visst gjorde han det. Det var i december månad 2003 som Gandhi korsade Sibirien till fots.
–Varför? För erfarenheten, säger han som den mest självklara saken i världen.
Han tycker att västvärldens mediebild av Sibirien inte är rättvis, den är alltför tung och grå.
–Det är en av de vackraste platser jag någonsin har sett. Människor har grillfester i -30 grader. Det är ju helt fantastiskt, utropar han.
Efter en månads vandring i Sibirien spenderade han tid i Mongoliet och Kina.
–I Mongoliet var det -50 grader. Människorna lever ett mycket enkelt liv där. Likt nomader vandrar de från plats till plats med sin boskap och lever på att sälja hästkött.
Lite som Gandhi själv då kanske? Fast med boskapen utbytt till vår tids teknologiska lösningar.
Idag saknar Bhavik Gandhi det enkla livet ute på Atlanten men är i full färd med att planera nya äventyr. Han vill bland annat göra en ensamrodd över Stilla Havet, åka skidor över Nordpolen och cykla genom Syd- och Centralamerika.
Fast först på listan står en världsomsegling år 2009. Ensam och nonstop ska han segla sig runt jorden och vem vet, kanske slår han ett hastighetsrekord när han ändå håller på?
–Galna drömmar tycker väl en del. Fast jag är ju hellre galen än tråkig, skrattar Gandhi.
Äventyret ute på Atlanten sätter han just nu på pränt i en bok som beräknas vara klar till våren 2008.
–Budskapet i boken är att inspirera människor att sticka ut och ta sig an utmaningar. För livet handlar ju om att upptäcka, eller hur?
Den nya generationens äventyrare at Äventyrstidningen Outside
Bhavik Gandhi managed to row solo across the Atlantic
After 106 days at sea, SSES alumni student Bhavik Gandhi realised a lifelong dream: To row solo and unsupported across the Atlantic!
On Bhavik's website we have been able to follow the exciting journey from day one. In December 2006, Bhavik set off from Spain to row the 5000 km solo in a 23ft rowing boat across the Atlantic. At 07:17 yesterday morning Bhavik posted the following message on his website:
- Good morning! I can see a faint yellow glow across the horizon to the West! I believe it’s the lights of Antigua being reflected by the clouds. The land is not yet visible, but the feeling of spotting the glow is indescribable.
Later in the afternoon, he reached land, and became the first Asian to ever complete a solo ocean crossing.
Bhavik Gandhi was a student at SSES in 2005 and 2006. He is the founder and the principal partner at the Development Venture Capital Group, a venture capital fund specializing in micro venture capital for social entrepreneurs in developing countries. His present work also involves investments in high growth startups specializing in Next Generation Network technologies.
Bhavik is currently based in Stockholm and holds an MSc in Engineering Information Systems from KTH. He was born in Bombay in 1977.
Bhavik's involvement in endurance challenges has spanned distance running, mountain climbing, sailing, trekking through lake Baikal in Siberia and cycling 3000 miles from Stockholm to Istanbul.
If you want to read more about Bhavik’s amazing journey, please visit: http://www.humanedgetech.com/expedition/bhavik/
Date: Sat, 16 Jun 2007 09:11:33 +0200 Reply-To: "KTH:s textnyheter" <[log in to unmask]> Sender: "KTH:s textnyheter" <[log in to unmask]> From: Olle Blomqvist <[log in to unmask]> Subject: Kistastudent rodde ensam över Atlanten i Columbus farvat ten Content-Type: multipart/alternative;
Kistastudent rodde ensam över Atlanten i Columbus farvatten Bhavik Ghandi, tidigare student i Kista, steg på torsdagen den 14 juni 2007 iland i Antigua i Karibien efter att ha rott ensam och utan assistans över Atlanten i en roddbåt. Bhavik startade sin resa i hamnen i La Gomera i Spanien för att ro de 5000 kilometrarna över Atlanten. Resan har gått i Columbus farvatten och Bahvik landsteg på samma strand som Columbus gjorde vid sin andra resa år 1493. Under de 106 dagarna till sjöss har Bhavik kommunicerat med omvärlden via sin hemsida http://www.humanedgetech.com/expedition/bhavik/. Det har varit en äventyrlig färd med jättevågor, vattenläckor och för bara några dagar sedan, en kapsejsning. Bhavik Ghandi är en sann extremsportare. 28-åringen är redan erfaren inom långdistanslöpning, bergsklättring, segling. Han har vintertid korsat Sibirien till fots och cyklat hela vägen från Stockholm till Istanbul för att testa hur dagens mobila tjänster fungerar. Men han har även slutfört sin masterutbildning på Campus IT-universitetet i Kista och studerat vid Stockholm School of Entrepreneurship. Idag driver han bland annat riskkapitalfonden Development Venture Capital Group som specialiserar sig på mikroinvesteringar i utvecklingsländerna.
Kistastudent ror över Atlanten
Nu har startskottet gått för Bhavik Ghandi, den tidigare Kistastudenten som ska ro tvärs över Atlanten. Roddbåten är proppfull med ny teknik som ska hjälpa honom nå målet.
http://verkstad.it-univ.se/nyheter.html?nyhetsid=513&mid=&mid=117002
KTH-student från Kista rodde ensam över Atlanten
Bhavik Ghandi har rott över Atlanten på 106 dagar. Resan startade i La Gomera i Spanien den 20 december, och den 15 juni kom han fram till Antigua.
Bhavik Gandhi har varit masterstudent i Kista och studerat på Stockholm School of Entrepreneurship.
http://www.it-universitetet.se/nyheter.html?nyhetsid=695&mid=&mid=117002
Kistastudent rodde ensam över Atlanten
[2007-06-15, kl 21.03]
Bhavik Ghandi - masterstudent på KTH i Kista - har rott ensam över Atlanten på 106 dagar. Resan startade i La Gomera i Spanien den 20 december och den 15 juni kom han fram till Antigua.
Läs mer.
Pressrelease från Stockholm School of Entrepreurship
Resans officiella hemsida http://www.humanedgetech.com/expedition/bhavik/
Bhavik Ghandi är mastersstudenten från Kista som cyklade hela vägen till Istanbul och testade mobila tjänster längs vägen. En handfull kilo lättare och med lika många nya projekt på gång träffade Competence den cyklande forskaren för ett samtal om Österrikiska berg och trådlösa tjänster.
Cykelforskning
Text: Magnus Östberg
I våras berättade vi i Competence om Bhavik Ghandi som planerade att cykla från Kista till Istanbul bland annat för att testa hur dagens mobila tjänster fungerar och fundera kring nya tjänster som den mobile turisten skulle kunna dra nytta av. Competence passade på att få en pratsund med den fem kilo lättare Ghandi om det mobila livet på en cykelsadel genom Europa.
– Det var en fantastisk upplevelse på det personliga planet. Rent fysiskt gick det helt okej, det svåra var att motivera sig själv att cykla hela tiden, berättar Bhavik.
Under resans gång skulle Bhavik hålla en mobil blog uppdaterad på nätet. Utrustningen var en Sony Ericssson P900 och digitalt papper och penna från XMS. Problemet var dock att gprs var en bristvara på många av platser där Bhavik befann sig.
– Många tjänster kräver att du har uppkoppling hela tiden. Så var det absolut inte och det kanske är något som utvecklare skulle tänka på. Om man till exempel hade smartare mjukvara i telefonen som känner av när den är uppkopplad, skulle det lösa en del av problemet, resonerar Bhavik.
– Men ofullständigt täckning är något som vi kommer att få leva med och det måste telefonutvecklarna ta med i beräkningen säger Bhavik.
Ett annat problem för den cyklande Bhavik Ghandi var att det var svårt att ladda telefonens batteri. Vid ett tillfälle var han mitt i ingenstans i tre dagar utan tillgång till elström.
OS-tjänster i Grekland
Med Bhaviks resa i färskt minne kan vi alltså konstatera att Europa knappast är turistfärdigt när det gäller gprs och liknande tjänster. Dessutom var det ofta svårt att få veta vilka tjänster som var tillgängliga i respektive land - och vad de kostade!
– Ofta fick du ett välkomst-sms från den lokale operatören. Men det är oftast skrivet på det egna språket och det innehåller ingen information om vilka tjänster som finns tillgängliga i nätet, berättar Bhavik.
Grekland var dock ett undantag eftersom OS-andan fortfarande var aktuell i landet och antalet mobila tjänster (mest sms-tjänster) var över genomsnittet för de länder som Bhavik han besöka under sin cykeltur. De tjänster som han mest använde under resan var dock sms och e-post.
Hans resa ner genom Europa gick från Sverige till Polen, Tyskland, Österrike, Italien, Grekland och slutligen Turkiet. Under resans gång träffade han många människor och när han berättade att han faktiskt skulle cykla ända till Istanbul blev han ofta inbjuden att övernatta.
– Jag har också fått en del konstiga presenter längs vägen. En man gav mig handgjorda fiskeflugor. Tyvärr hatar jag att fiska, berättar Bhavik.
Ro över Atlanten
För den som träffat Bhavik Ghandi kommer det knappast som en överraskning att han nästa höst ska ro över Atlanten! Han avslöjar det mitt i en mening utan att lägga någon större betoning på det. Under resan över havet ska han försöka sända live-tv till din mobiltelefon som en slags mobil version av Robinson. Om han lyckas återstår att se men hans facit än så länge är ju positivt. Förutom cykelturen har Bhavik också en rad andra projekt i bakfickan - allt från mobila språkkurser till internetcaféer i Afrika. Men först är det dags att klara av exjobbet på KTH: en marknadssimulator där du kan stoppa in en mobil tjänst för att se hur den klarar sig på en viss marknad.
En mobil forskares önskelista
Under sin resa från Sverige till Turkiet har Bhavik Ghandi tänkt till kring vilka mobila tjänster han skulle vilja ha. Följande önskelist är hans resultat (plus en hel del till som inte fick plats).
• Postlåda - där sms, e-post och röstmeddelanden kan samlas tills användaren har täckning.
• Ljud-sms - som placerar sig mellan sms och "push to talk"-tjänster.
• Datalagring - Möjligheten att ta backup på en server via telefonen.
• E911- ett enda nummer som fungerar som lokalt gränssnitt till den SOS-tjänst som finns.
• Ordböcker - för att översätta språk via sms, eller gprs.
• Baklängespositionering - att med hjälp av ett sms till din egen telefon få ett svar med dess position.
Vill du läsa mer om Bhavik Ghandi och hans mobila forskningsresa (eller något av hans andra projekt)? Besök då www.competencepress.com för länkar till mer info.
Bildtext_grossglockner: På toppen. Under sin resa fick Bhavik Ghandi känna på hur det är att cykla upp för höga berg. Här är han i Österrike på den högsta punkten cirka 2500 meter över havet. Tyvärr kom det ytterligare tre lika höga berg efter detta.
Bildtext_Italy2: Paus. Totalt cyklade Bhavik Ghandi nästa 3000 kilometer på sin 1000-kronors-cykel. Han reste med cirka fem kilos packning och tappade själv lika många kilo under resan.
Paus. Totalt cyklade Bhavik Gandhi nsta 3000 kilometer p sin 1000-kronors-cykel. Han reste med cirka fem kilos packning och tappade sjlv lika mnga kilo under resan.
Text: Magnus stberg
Publicerad: 2004-12-13
En mobil forskares nskelista
Under sin resa frn Sverige till Turkiet har Bhavik Gandhi tnkt till kring vilka mobila tjnster han skulle vilja ha. Fljande nskelist r hans resultat (plus en hel del till som inte fick plats).
Postlda - dr sms, e-post och rstmeddelanden kan samlas tills anvndaren har tckning.
Ljud-sms - som placerar sig mellan sms och push to talk-tjnster.
Datalagring - Mjligheten att ta backup p en server via telefonen.
E911- ett enda nummer som fungerar som lokalt grnssnitt till den SOS-tjnst som finns.
Ordbcker - fr att verstta sprk via sms, eller gprs.
Baklngespositionering - att med hjlp av ett sms till din egen telefon f ett svar med dess position.
P vg mot mobila tjnster i Europa
Perissa luxury hotelsBhavik Gandhi r mastersstudenten frn Kista som cyklade hela vgen till Istanbul och testade mobila tjnster lngs vgen. En handfull kilo lttare och med lika mnga nya projekt p gng trffade Competence den cyklande forskaren fr ett samtal om sterrikiska berg och trdlsa tjnster.
Sopot accommodationI vras berttade vi i Competence om Bhavik Gandhi som planerade att cykla frn Kista till Istanbul bland annat fr att testa hur dagens mobila tjnster fungerar och fundera kring nya tjnster som den mobile turisten skulle kunna dra nytta av. Competence passade p att f en pratsund med den fem kilo lttare Ghandi om det mobila livet p en cykelsadel genom Europa.
Det var en fantastisk upplevelse p det personliga planet. Rent fysiskt gick det helt okej, det svra var att motivera sig sjlv att cykla hela tiden, berttar Bhavik. Under resans gng skulle Bhavik hlla en mobil blog uppdaterad p ntet.
Utrustningen var en Sony Ericssson P900 och digitalt papper och penna frn XMS. Problemet var dock att gprs var en bristvara p mnga av platser dr Bhavik befann sig.
Mnga tjnster krver att du har uppkoppling hela tiden. S var det absolut inte och det kanske r ngot som utvecklare skulle tnka p. Om man till exempel hade smartare mjukvara i telefonen som knner av nr den r uppkopplad, skulle det lsa en del av problemet, resonerar Bhavik.
Men ofullstndigt tckning r ngot som vi kommer att f leva med och det mste telefonutvecklarna ta med i berkningen sger Bhavik. Ett annat problem fr den cyklande Bhavik Gandhi var att det var svrt att ladda telefonens batteri.Vid ett tillflle var han mitt i ingenstans i tre dagar utan tillgng till elstrm.
OS-tjnster i Grekland
Med Bhaviks resa i frskt minne kan vi allts konstatera att Europa knappast r turistfrdigt nr det gller gprs och liknande tjnster.Dessutom var det ofta svrt att f veta vilka tjnster som var tillgngliga i respektive land - och vad de kostade!
Ofta fick du ett vlkomst-sms frn den lokale operatren. Men det r oftast skrivet p det egna sprket och det innehller ingen information om vilka tjnster som finns tillgngliga i ntet, berttar Bhavik. Grekland var dock ett undantag eftersom OS-andan fortfarande var aktuell i landet och antalet mobila tjnster (mest sms-tjnster) var ver genomsnittet fr de lnder som Bhavik han beska under sin cykeltur. De tjnster som han mest anvnde under resan var dock sms och e-post. Hans resa ner genom Europa gick frn Sverige till Polen, Tyskland, sterrike, Italien, Grekland och slutligen Turkiet.
Under resans gng trffade han mnga mnniskor och nr han berttade att han faktiskt skulle cykla nda till Istanbul blev han ofta inbjuden att vernatta.
Jag har ocks ftt en del konstiga presenter lngs vgen. En man gav mig handgjorda fiskeflugor. Tyvrr hatar jag att fiska, berttar Bhavik.
Ro ver Atlanten
Fr den som trffat Bhavik Gandhi kommer det knappast som en verraskning att han nsta hst ska ro ver Atlanten! Han avsljar det mitt i en mening utan att lgga ngon strre betoning p det.Under resan ver havet ska han frska snda live-tv till din mobiltelefon som en slags mobil version av Robinson. Om han lyckas terstr att se men hans facit n s lnge r ju positivt. Frutom cykelturen har Bhavik ocks en rad andra projekt i bakfickan allt frn mobila sprkkurser till internetcafer i Afrika. Men frst r det dags att klara av exjobbet p KTH: en marknadssimulator dr du kan stoppa in en mobil tjnst fr att se hur den klarar sig p en viss marknad.Tipsa någon om denna text!
Ericsson: Cyclist test-drives mobile applications
Innovative mobile applications and advanced network technology are great, but only if they work. Bhavik Gandhi toured from Stockholm to Istanbul with the purpose of testing mobile applications on the road. His disappointing results have led to promising solutions.
Monday, November 1, 2004
Bhavik Gandhi in Turkey
Traveling by bicycle and equipped with Sony Ericsson's P900 and T39, and XMS's digital paper and pen solution, Bhavik Gandhi set out to test the hardware, location-based services, simple data transfer and the networks of different operators. Although his journey took him through some of Europe's most technically advanced countries, the inadequacies of mobile technology were extensive.
Innovative mobile applications and advanced network technology are great, but only if they work. Bhavik Gandhi toured from Stockholm to Istanbul with the purpose of testing mobile applications on the road. His disappointing results have led to promising solutions.
Monday, November 1, 2004
Bhavik Gandhi in Turkey
Traveling by bicycle and equipped with Sony Ericsson's P900 and T39, and XMS's digital paper and pen solution, Bhavik Gandhi set out to test the hardware, location-based services, simple data transfer and the networks of different operators. Although his journey took him through some of Europe's most technically advanced countries, the inadequacies of mobile technology were extensive.
"Application developers need to consider how their applications might perform in the real world," says Gandhi, founder of EI Labs, which provides models to simulate market growth and risk for high-tech products. "In a perfect world, a cool application might work as long as there is always 100 percent GPRS coverage. This is rarely the case outside the main cities." But he is neither negative nor discouraged. Instead, Gandhi has come up with a growing list of ideas on how to make things better.
The road to improvement
"Most of the problems I encountered were network-based; things such as roaming, network pricing and the types of services offered," Gandhi says. "SMS and voice worked fine but not data or GPRS. It would be good to have a bot (a robot or software program) that automatically checks the network for available services and then formats them," he says.
"Another aspect is that with GPRS applications, language is seldom considered. Again, why not have a bot configured to your preferences that identifies language, habits, or whatever you want it to do. For example, I always like to check CNN each morning when I turn on my phone; it would be great if that happened automatically."
Bhavik Gandhi in Austria
Gandhi's route took him through Sweden, Poland, Germany, Austria, Italy, Greece and Turkey. His experience was that, except for SMS welcome messages from operators, location-based services were, for the most part, nonexistent. Tourist information in Salzburg offered a mobile service, but this was simply a premium phone number, not a true location-based service. Some Greek cities had limited location-based information for local events and taxi services.
Features that Gandhi would like to see include a free trial of a service before investing in a premium phone call. Services could be offered on a daily basis, rather than per call. Information could be downloaded and stored on the phone; or instead of receiving information as an audio file, it could be sent as an SMS, making it more accessible in areas without a network.
"Operators generally move slowly," Gandhi says. "That's why it's better if developers take charge and work with configurations in networks, filtering and re-organizing information, and then clearly presenting it in the mobile phone. Despite all the advanced applications, the phone remains a voice and text tool � build services around these. It's all about communication."
To improve communication, Gandhi has compiled a wish list of communication, information and data services, based on his traveling experience:
As a result of this trip, some of Gandhi's ideas will be developed further into viable business models.
By Kris Walmsley
Posts
All Comments
