Xlife Asia Cover Issue

Den nya generationens äventyrare at Äventyrstidningen Outside

Den nya generationens äventyrare

Å ena sidan en elektroniknörd, å andra sidan en modern nomad som nöjer sig med det lilla och enkla. Lika hemmastadd i Stockholmsnattens berusande uteliv som vandrande över Sibiriens ensliga slätt. Han ror gärna en roddbåt över ett stormande världshav, ändå hatar han att ta risker. Om Bhavik Gandhi är galen? Kanske. Hellre galen än tråkig, säger han själv.

AV Emma V Larsson
FOTO Björn Olin

Han talar lugnt och sansat. Det engelska uttalet är emellanåt utsökt brittiskt. Gesterna är livliga. Vänster arm slår ut i en hastig rörelse, som för att understryka det han säger eller kanske bara av inlevelse. Han rör på sig hela tiden. Inte nervöst eller ängsligt på något vis, utan snarare som av ett behov av att vara sysselsatt. Ivrigt utforskar händerna bordets rispiga yta eller pillar förstrött på halsduken som hänger över stolen.
Jag träffar Bhavik Gandhi i ett vintertrött Stockholm som sedan fyra och ett halvt år tillbaka utgör hans fasta punkt. En trettioårig entreprenör med livet nedstuvat i en resväska, eller möjligtvis i en portfölj. Han är född i Indien men uppväxt i Sri Lanka från 12 års ålder. Sedan dess har han bott lite varstans i världen.
Bhavik Gandhi är killen som korsade Sibirien till fots mitt i vintern, eftersom det verkade vara en bra erfarenhet. Han cyklade därefter från Stockholm till Istanbul, för att det var en skön grej. Nu senast korsade han Atlanten resande i Columbus farvatten. I en roddbåt. 106 dagar, helt ensam.
–Jag brukar inte svara på frågan om varför jag lever det liv jag gör. Människor som utövar en extremsport frågar aldrig varandra om varför.
Bhavik Gandhi småler. Jag försöker envist locka ur honom ett svar på varför han hyser en så stark lidelse för äventyr. Svaret ligger inbäddat någonstans mellan behovet av att upptäcka och viljan att utmana sig själv.
–När du är liten vill du bli brandman eller rockstjärna. Barn har de mest storslagna drömmar, säger han och inflikar roat att han i och för sig ville bli busschaufför som liten. Fast det hör ju inte hit.
Blicken är stadig och de mörka ögonen spärras upp när han brister ut i en angenäm skrattsalva. Efter en stund blir han allvarlig igen. Han ser fundersam ut, reflekterar. Han säger att något går fel mellan åldrarna sex och 30. Den lilla pojken med alla drömmar hamnar bakom ett skrivbord, i ett yrke han inte trivs med.
–Drömmar ska inte kastas bort. Vi måste veta vad vi vill och försöka förverkliga det. Allt är möjligt.
Förutom den tidiga drömmen om att köra bussar handlar det för Gandhi om att se sådant som han tidigare aldrig har sett, att träffa människor han tidigare aldrig har mött.
–Det ligger i människans natur att utforska och upptäcka. Annars skulle vi inte sitta här idag.
Och annars hade inte killen bredvid mig, prydligt klädd i skjorta och tröja, rott över ett världshav.

Den 14 juni 2007 klev Bhavik Gandhi, 30 kilo lättare och på skakiga ben, iland på Antiguas nordöstra kust. Efter att ha rott 6393 kilometer, med start i Spanien, satte han ett nytt världsrekord som förste asiat att ro ensam över Atlanten.
Bhavik Gandhi blev nummer 32 på listan över personer som har utfört denna bedrift framgångsrikt. Att utföra en rodd ”unsupported”, som Gandhi gjorde, innebär enligt Ocean Rowing Society att man utför rodden utan hjälp från någon. Att ta emot mat från en passerande båt vore med andra ord inte tillåtet.
Rodd över oceaner är kanske ett av vår tids sista, farliga äventyr. Extrema väderförhållanden på det öppna havet, starka kulingvindar, höga vågor, hajar och valar är några av de inslag som placerar en havsrodd långt ifrån en söndagsutflykt. Sporten är unik i fråga om fysisk och psykisk ansträngning.
Förutom ovan nämnda faror utsatte Gandhi sig själv för risker som isberg, hypotermi, starka strömmar, tropiska stormar och stora fartyg.
Så, vad var det som lockade Gandhi att korsa Atlanten i en 23 fot lång roddbåt vid namn Miss Olive?
–Jag sökte efter en större utmaning antar jag. Det här projektet, med allt vad det innebar var ett äventyr.
Han berättar att det inte är sporten i sig som spelar den största rollen. Planering och förberedelse är en del av utmaningen.
Behovet av att ta sig an utmaningar har funnits så länge han kan minnas. Bergsklättring i Himalaya, dykning i Malaysia, Moçambique och Sydafrika. Segling i Karibien, Sri Lanka och Medelhavet. Det är några av bedrifterna som har blivit avprickade på listan. Tack vare uppväxten vid havet har vattensporter alltid varit framträdande i Gandhis liv. Att ro ensam över ett världshav var emellertid något helt nytt.
Under en diskussion med en vän om vad som vore det ultimata uthållighetstestet kom havsrodd och Rune Larssons namn upp. Larsson blev tillsammans med Niclas Mårdfelt de första svenskarna att ro över Atlanten 2001.
–Jag ringde upp Rune och sa helt enkelt att jag ville ro över Atlanten. Rune behövde inte ens fråga varför. Han svarade bara att det är det mest fantastiska du kan göra, berättar Gandhi.
Fast det var inget lätt beslut för honom att ta.
–Att göra val är en del av livet. Jag visste att jag var tvungen att lägga ner minst ett år på det här projektet, så jag funderade länge. Men det var ett bra beslut, det bästa.
Det goda beslutet resulterade i mycket planering och träning. Han berättar att förberedelserna var det svåraste, för i det stadiet kändes själva rodden overklig.
–Det var svårt att absorbera hur stort projektet egentligen var! Det var en utmaning i sig bara att hålla energin uppe, berättar han och skakar på huvudet.

Den 28 februari 2007 gav sig Bhavik Gandhi iväg. Han startade från den spanska ön El Hierro och på 106 dagar såg han inte en enda människa.
Det fanns inte tid till att känna rädsla. Gandhi hade alltid något att laga på båten, han uppdaterade sin hemsida, läste böcker och skrev i sin dagbok
–Jag var inte särskilt rädd, men visst fanns känslan där ibland. Rädsla kan vara bra, för det håller dig alert, säger han.
Gul och blå över hela kroppen efter vågornas ovarsamma lek lärde sig Gandhi att läsa av båten. Från ljudet av vågorna visste han vart de skulle slå och kunde då förbereda sig för stöten. Inom sinom tid transformerades hans mjuka hud till strävt sandpapper och kroppen anpassade sig till det ovana muskelarbetet.
Bhavik Gandhi tittar ivrigt på mig och gungar på stolen. Med våldsamma gester demonstrerar han hur han knuffades hit och dit i den lilla båten. Det ser tämligen obekvämt ut och jag kan inte låta bli att fascineras över hans inlevelse.
–Jag gjorde ett aktiv val med vilken attityd jag skulle närma mig problem, förklarar han och sätter sig åter tillrätta.
–Vissa dagar var svårare än andra. Jag skulle ljuga om jag sa att inte bakdelen gjorde ont efter allt sittande. Men det var bara att bita ihop.
Plötsligt en natt skedde det som Gandhi mentalt förberett sig för länge.
Det var den sjätte juni klockan tre på natten. Månen var dold bakom ett molntäcke och det var mörkt. Gandhi vet inte säkert men han tror att han träffades av två stora vågor som kom mycket tätt inpå varandra. Av kraften slängdes han ner på däck och vågen vände båten upp och ner. I det svarta vattnet försökte han orientera sig och lyckades lokalisera båten med hjälp av sin livlina. Miss Olive var designad att räta upp sig vid händelse av kapsejsning. Att båten nu inte snurrade runt igen oroade honom.
Gandhi bestämde sig för att försöka vända båten själv. Med hjälp av en stor våg och hela sin kroppstyngd lyckades han.
–I en sådan situation börjar du be, oavsett vem du är, säger han allvarligt.
Förutom att diverse prylar försvann knäcktes även en åra. Men en glad Bhavik Gandhi paddlade vidare med en extraåra och nekade assistans från kustbevakningen.
Kapsejsning till trots upplevde Gandhi ändå det han var där för.
–Jag fick upptäcka fantastiska saker varje dag, sedda ur ett helt nytt perspektiv. Vågorna var majestätiska från där jag satt i min lilla båt. De såg ut som massiva bergskedjor med djupa dalar på andra sidan, berättar han.
Gandhi sov endast några timmar i taget och minnet av de becksvarta nätterna är starkt. Ibland kunde han se stjärnornas skugga på havsytan och när algerna blev störda av årorna lyste de som fyrverkerier.
–Ibland steg månen samtidigt som solen gick ned. Då visste jag att det var värt det. Jag insåg hur lite vi ser av himlen här hemma. Vi ser för lite öppna horisonter, säger han och tittar ut genom fönstret.
På restaurangen där vi sitter är det varmt och ljust men utanför faller mörkret snabbt. Husen längs med gatan ser ut som svarta skepnader. Någonstans bortom byggnadernas tak vilar en regntyngd himmel hotfullt nära bristningsgränsen.
Gandhi vänder blicken mot mig, tittar uppfordrande som för att få mig att förstå att jag också måste ut och se lite öppna horisonter.

Det vore enkelt att beskriva Bhavik Gandhi i klyschor, med en urtypens våghals som mall. Men någonstans mellan vagabondens rastlösa vandrande och äventyrarens pressande av gränser lyser ett lugn igenom. Ett lugn i hans sansade resonemang, ett lugn i hur han står stadigt på jorden och inte svävar i det blå. Framförallt är inte Bhavik Gandhi adrenalinjunkien som blir hög på risktagande. Istället är det utmaningen i planering och upptäckarglädje som berusar.
–Jag hatar att ta risker. Förmodligen har många uppfattningen att jag lever ett risktagande liv. Men ska du ut på en expedition av något slag handlar allting om att ha översikt över eventuella faror och framförallt att kunna kontrollera dem. Jag tar kalkylerade risker.
Så glöm Robinson Crusoes nödtorft. Elektronik är en viktig del av äventyret. På Atlantrodden var båten fullastad med bland annat en laptop, iPods, GPS och satellittelefon.
–Ärligt talat så är jag en riktig elektroniknörd, skrattar Gandhi.
–I mitt yrke sysslar jag mycket med problemlösning, vilket jag även gjorde ute på Atlanten. Eller så är jag bara utomordentligt duktig på att hitta problem.
Bhavik Gandhi är en entreprenör med utbildning från University of London, Stockholm School of Entrepreneurship och Kungliga Tekniska Högskolan. Han är involverad i många olika företag och driver riskkapitalfonden Development Venture Capital Group som specialiserar sig på mikroinvesteringar i utvecklingsländer.
Det är inte helt lätt att hänga med i beskrivningarna av alla de projekt som han är engagerad i. I ett andetag berättar han om företaget som investerar i Antiguas fastighetsmarknad, i nästa andetag om ett företag som utvecklar medicinska funktioner på mobiltelefoner, för mätning av puls och blodtryck.

Att kombinera elektronik med upptäckarglädje lockar Gandhi. Det var det intresset som gav upphov till den fem veckor långa cykelfärden mellan Stockholm och Istanbul 2004. Under resans gång undersökte han hur väl olika mobila tjänster fungerar på resande fot.
I fråga om mobilfunktioner var inte Gandhi helt nöjd. Dålig täckning och svårigheter med att ladda batteriet var några problem.
–Du inser inte hur värdefulla vissa funktioner är förrän du verkligen behöver dem.
Trots att mobilfunktionerna gav negativa resultat var det en hänförd Gandhi som banade väg genom Europa.
–Cykling är en fantastisk blandning av träning och utforskning. Det är snabbare än gång, men långsammare än en bil. Du får en chans att överblicka omgivningarna, berättar han entusiastiskt.
I bagaget fanns en mobiltelefon, digitalkamera, digitalt papper och penna och så givetvis ett tält. Men inte en enda karta.
–Kartorna var så dyra och tunga. Det kändes bara onödigt, tycker Gandhi och flinar åt min skeptiska blick.
Trots detta hittade han vägen utan problem och susade igenom ett landskap bestående av idylliska byar och lantliga vägar.
–Det var nog ren nyfikenhet som gjorde att jag fortsatte ända fram och att jag drog iväg från första början.”
Det är väl lite så det är med Bhavik Gandhi. Nyfikenheten tar överhanden och så vips, är han ute på nästa äventyr.
Och Gandhi stannar aldrig på en plats särskilt länge.
–Jag behöver bara en plats att förvara min saker på, det är min definition av ett hem, förklarar han och ser ner på sina händer som leker med kanten på bordet.
–Jag känner mig som mest hemma på resande fot, tillägger han och tittar upp med ett leende.
Han förklarar att det viktigaste är att inte vara låst till en plats eller situation, i fråga om finanser och åtaganden.
–Frihet att göra vad jag vill, det värderar jag högst, summerar han.
Bhavik Gandhi är sin egen. På alla sätt och vis. Att sätta undan ett år för att resa är inga problem, mycket tack vare yrket. Han är tacksam för att han genom dagens högteknologiska möjligheter kan arbeta varifrån han vill på jorden.
–Du kanske inte vågar släppa allt eftersom du är orolig för vad chefen ska säga. Men du bör ta vara på chansen. Resan kan vara det mest fantastiska som du någonsin kommer att göra. Tro mig, det finns fler jobb där ute.
När Bhavik Gandhi talar låter det så enkelt, så självklart. Det är inga krångliga resonemang och inga rosa drömmar. Bara hans sanning.
–Många upptäckare är nog ensamvargar. Har man fru och barn kanske man tänker annorlunda om att ta risker, säger han fundersamt.
Att familj inte finns på Bhavik Gandhis agenda riktigt än är solklart. Han tycker om sitt liv som det är just nu.
–En dag kanske jag gifter mig, medger han.
–Vi kan ju köpa en husbåt och segla jorden runt. Barnen kan växa upp i världens alla hamnar, fortsätter han och skrattar men ett visst allvar ligger det nog i det han säger.
Bhavik Gandhi tycker om att vara ensam. Ändå får jag ett helt annat intryck när vi träffas. Han är social, pratglad och öppen. Mobilen ringer och han verkar vara i ständig kommunikation med andra människor, om än totalt fokuserad på den han pratar med för stunden.
–Jag trivs med att vara ensam. Samtidigt lever jag ett hektiskt socialt liv. På helgerna är jag ute och festar och trivs med det också.
Gandhi får många olika reaktioner på sitt val att leva livet, både bra och dåliga.
Han berättar att det finns två olika sorters människor.
–Den första snubben drar ner dig, säger att det inte är genomförbart, att du inte kommer att klara det. Han är en riktig nolla – inga tjejer, inga pengar, illa klädd. Du tänker då att han är ju en nolla så varför ska du lyssna på honom?
Gandhi höjer frågande på ögonbrynen, som för att kolla att jag hänger med i resonemanget.
Han berättar att den andra sorten är farligare än den första.
–Den andra är den rika snubben, den framgångsrike med ett stort företag och dyr klocka på armen. Om han säger till dig att du inte kommer att klara det, då börjar du kanske tro på honom! För han är ju så bra och vet ju så mycket. Jag har lärt mig att bara tro på mig själv. Säger någon att det inte går, då blir det min motivation till att bevisa motsatsen.
Det var så det var med resan till Sibirien. Han fick höra av många att han inte skulle komma hem levande. Men visst gjorde han det. Det var i december månad 2003 som Gandhi korsade Sibirien till fots.
–Varför? För erfarenheten, säger han som den mest självklara saken i världen.
Han tycker att västvärldens mediebild av Sibirien inte är rättvis, den är alltför tung och grå.
–Det är en av de vackraste platser jag någonsin har sett. Människor har grillfester i -30 grader. Det är ju helt fantastiskt, utropar han.
Efter en månads vandring i Sibirien spenderade han tid i Mongoliet och Kina.
–I Mongoliet var det -50 grader. Människorna lever ett mycket enkelt liv där. Likt nomader vandrar de från plats till plats med sin boskap och lever på att sälja hästkött.
Lite som Gandhi själv då kanske? Fast med boskapen utbytt till vår tids teknologiska lösningar.

Idag saknar Bhavik Gandhi det enkla livet ute på Atlanten men är i full färd med att planera nya äventyr. Han vill bland annat göra en ensamrodd över Stilla Havet, åka skidor över Nordpolen och cykla genom Syd- och Centralamerika.
Fast först på listan står en världsomsegling år 2009. Ensam och nonstop ska han segla sig runt jorden och vem vet, kanske slår han ett hastighetsrekord när han ändå håller på?
–Galna drömmar tycker väl en del. Fast jag är ju hellre galen än tråkig, skrattar Gandhi.
Äventyret ute på Atlanten sätter han just nu på pränt i en bok som beräknas vara klar till våren 2008.
–Budskapet i boken är att inspirera människor att sticka ut och ta sig an utmaningar. För livet handlar ju om att upptäcka, eller hur?

Den nya generationens äventyrare at Äventyrstidningen Outside

Outdoor Magazine - Voted Top 10 Personalities 2007

Antigua Sun

 

Antiguans to go on historic Atlantic crossing

Friday September 14 2007

by Nikisha Smith

Two Antiguans will attempt, for the first time, the gruelling 3000 mile rowing trip across the Atlantic Ocean in December.

They are Mark A. Hadeed of Crosbies and Gordon “Bumps” Foster of Willikies. They have been chosen by Bhavik Gandhi, a successful solo Atlantic rower, to be the members of Team Antigua.

Foster is currently building a motor boat and has competed in other boating competitions.

Hadeed is a certified water sports instructor and has participated in various sailing regattas around the Caribbean including Antigua Sailing Week.

A few years ago, Hadeed was diagnosed with an auto-immune deficiency disease called Lupus and a Bi-Polar disorder, but he is confident he is physically and mentally capable of completing the challenge.

Gandhi is the manager of the team and is currently organising for local, regional and international advertising for the event. He said that the companies will be announced in the coming weeks.

Team Antigua is attempting a world record as the first Antiguans to participate and finish the Atlantic Rowing Race. They, however, will not be the first West Indians as a team from Barbados already holds that title.

They hope to complete the trip in about 50 days, but are aiming to break the record of the Bajans, which is 43 days.

From 15 Dec., about 40 teams from around the world will compete in a race across the Atlantic on equal terms in three race classes - Solo’s, Pairs and Fours. The race was first held in 1997, and roughly every two years since.

Gandhi completed his 106 day solo journey across the Atlantic from the Canary Islands on 14 June. It was his fourth attempt, and he succeeded, unsupported in his 23 foot rowing boat called Miss Olive.

After landing in Antigua, and enjoying the island’s hospitality, Gandhi said that he has grown to love the place and is willing to donate his time to helping some locals achieve the same goal.

“Personally it is my way of giving back to Antigua for the wonderful hospitality. I’m willing to donate my time to the project because I think that it would be great for Antigua to be a part of the race. It’s a once in a life time achievement.”

Team Antigua will be using, Miss Olive, the same boat that Ghandi used on his journeys.

The rowers will take along with them water, dried and canned foods, coffee, a GPS system to keep on track during the journey, a radio, and phone. Miss Olive is fibre glass boat and is equipped with a water storage tank of 200 litres, two water purifiers and a stove.

Antigua Sun

Record Row

India Today - Aaj Tak

Rajasthan Patrika

Royal Holloway

http://www.rhul.ac.uk/messages/press/message.asp?ref_no=1505

http://www.rhul.ac.uk/Management/News-and-Events/anouncements.html

Royal Holloway,

Royal Holloway - Press Release

Record Atlantic Crossing

Bhavik Gandhi, a former student of Royal Holloway, University of London has rowed single-handed and unassisted across the Atlantic. He became the first Indian to ever complete a solo ocean crossing. Bhavik was at sea for 106 days and landed in Antigua at 5.45pm on 14 June, after rowing a record distance of 6396 kms (3456 nautical miles).
He began his epic journey in La Restinga, Canary Islands after months of arduous physical and mental preparation. During the crossing he struggled against gale force winds, 40 ft waves, severe sleep deprivation and mental fatigue; on 6 June he came close to defeat after his boat, ′Miss Olive′, capsized.
Bhavik navigated using Global Positioning System (GPS) technology and more traditional charts and compasses, regularly updating his progress on-line. Nearing the end of the crossing he ran out of solid food and was reduced to a liquid diet, “I tell you after 95 days on freeze dried meals, I could eat sweets while they are still in their wrappers and still find them tasty,” he said.
He studied a BSc in Management and Information Systems at the College, graduating in 1999. He is the founder and principal partner at the Development Venture Capital Group, a venture capital fund specializing in micro venture capital for social entrepreneurs in developing countries.
For further information about Bhavik’s achievement visit: http://www.bhavik.com/crossatlantic/index.htm

Royal Holloway - Press Release

The first Asian...

TAG Heuer

Rowing Archive - Ocean Rowing - Woodvale-Challenge Rowing the Atlantic and Indian Oceans

Bhavik Gandhi (India)
Route: La Restinga de El Hierro, Canary Islands - Antigua
Departure Date: 13:15 GMT - 28th February 2007
Distance: 3000 Miles
Estimated Crossing Time: 50 - 90 Days
Boat: Woodvale Pairs Class - Previously rowed by Oliver Hicks in the North Atlantic
Website
Latest Positions
Arrived at Jabberwock Beach, Antigua on the 14th June 2007at 22:45 GMT after 106 days, 9 hours and 30 minutes at sea.
Congratulations Bhavik!
Photos courtesy of Ted Martin at Photo fantasy Antigua

Rowing Archive - Ocean Rowing - Woodvale-Challenge Rowing the Atlantic and Indian Oceans

The Hindu : Metro Plus Delhi / Environment : Rowing success

 

Rowing success

Bhavik Gandhi has become the first Asian to row across the Atlantic Ocean solo. He speaks to RANA SIDDIQUI from Antigua

---

My boat had started leaking.

I had to find the exact location of the leak, I had barely done it when the steering broke…

---

Triumphant Bhavik Gandhi just before starting on the historic voyage across Atlantic Ocean

An engineer by qualification and a rower by passion, Bhavik Gandhi has just made India and Sweden (where he is based now) proud by breaking a record. The record of crossing the Atlantic Ocean unassisted.

Bhavik rowed 3000 nautical miles across the Atlantic from Spain to Antigua in 106 days. He had planned to achieve it in 90 days though. Still, Bhavik has broken the existing record of Emmanuel Coindre of France.

Now in Antigua, Bhavik plans to return to India in two to three weeks. He is trying to regain lost health during the tough rowing which left him about 25 kilograms lighter, for he finished his dry rations midway. Bhavik chose to row rather than sail for two reasons: Sailing is easier, and he wanted to keep it “solo, simple and pure”.

Recalls the 29-year-old, “It was very challenging, both physically and emotionally. I rowed for 6000-plus kilometres. Sailing across the Atlantic takes just 20 days from Spain to Antigua. It had little adventure involved. But I preferred to row to experience that different challenge. I kept it solo because I didn’t want to get into the bureaucratic muddle of equipment hassles, medical assistance, sports crew and so on. It gets very complicated when a ship is following you. Rowing alone would have amounted to my triumph or my loss solely.” Not that it was as simple as he thought it to be. Though he was ready for challenges, he started facing dangers from the third week.

Dangers on the way

“My boat started leaking. I had to find the exact location of the leak, bail the water out and repair it. I had barely done it when the steering broke. The sea was too rough to hold on to. Heavy winds rocked my boat and it went sideways. It rained for the most part at night while I was rowing. I also finished my ration of dry fruits. My requirements were more than 8000 calories as I had assumed. So I survived on powder protein during the last two weeks. It shrank my stomach,” narrates Bhavik with the ease of a saintly man. All this while, he wore Tag Heuer’s specially designed watch for water sports called special Aquaracer, that ensures water resistance to a depth of 300 meters. There were also good things to fall back on. “While it was raining, I saw a bright red light in the clouds. It was very beautiful. It gave me hope.

I had whales and dolphins for company. Most big fishes are attracted by lights. So they would jump onto my boat at night. Next morning I would find lots of them on the boat floor. It used to be quite a funny sight. These amusing moments and fixing and framing the things regularly kept me busy. And the journey taught me how to fight loneliness,” recalls Bhavik nostalgically.

Not that everything happened as he planned it but he was confident enough. He strategised his next move by sensing weather conditions. He had no connections with the land.

But Bhavik is very happy that he made the journey “just in the nick of time”. The reason is, from June, storms start lashing the Atlantic Ocean, making it virtually impossible to row. With previous experience in sailing as well as trekking, Bhavik was prepared to face tough situations. “It’s all in the mindset,” he adds stoically.

The only child of lawyer parents, Bhavik says he is “single and very happy being one.”

The Hindu : Metro Plus Delhi / Environment : Rowing success

Rowing success

Gandhi - the sailor

HINDU INFO: June 2007

 

Friday, 22 June 2007

Gandhi braving the mighty Atlantic

Bhavik Gandhi became the first person to row across theAtlantic Ocean unassisted after a 106-day journey.

Bhavik Gandhi began his attempt at becoming the first Indian and first Asian to row solo across the Atlantic Ocean on 28th February, 2007 at 1155 hrs GMT.

He set out from La Restinga in the Canary Islands to Antigua onhis boat 'Miss Olive', covering close to 3000 nautical miles in theprocess. The rower reached Jabberwock Beach,

Antigua after a 106-day voyage.

During his journey, his boat capsized 200 kms from the destinationbut he managed to steer the boat by rowing with a spare oar.

In the process, he also became the first Asian to complete an oceanrowing expedition solo and unassisted.

Born in Mumbai but now a Sweden resident, Gandhi's record will becertified by the Ocean Rowing Society.

Article taken from

http://www.ibnlive.com/news/bhavik-gandhi-rows-acorss-atlantic/42975-3.html

Bhavik Gandhi's Profile

http://www.ibnlive.com/features/bhavik/bhavik_profile.php

Posted by kiranparmar2 at 13:39 0 comments

HINDU INFO: June 2007

Traversing the Atlantic is a sport for this man

 

Publication:TOI_Delhi;
Date:Jun 27, 2007;
Section:Times Sport;
Page Number:30

Traversing the Atlantic is a sport for this man

Mandakini Raina | TNN
    There’s only so much a trans-Atlantic call can tell you about ocean rower Bhavik Gandhi. While one might only briefly react to a record he has just achieved — he became the first Asian to row across the Atlantic Ocean unassisted, making it from Spain to Antigua in 106 days and 9 hours — it’s only when your mailbox receives pictures of him, undertaking the very same journey that explorer Christopher Columbus once had, does the jaw drop.
    Traversing the ocean, over 5000 kilometres of it, that can be macabre, serene and picturesque at the same time or within minutes of each other, is possibly the toughest challenge for a human muscle to endure. Bhavik survived it, and is only among 32 people in the world to have achieved such a feat solo.
    “Ocean rowing is the toughest sport to indulge in, it becomes that much more difficult because the water is not our natural habitat. Your life depends on you, and there is no other sport which takes so many days of consistent effort,” Bhavik said of his oneof-a-kind experience. “You are out there alone and making decisions by the minute about tackling waves and staying on course. You are battling skin diseases and physical discomfort. Your legs go to waste,” he elucidated. He is recovering currently from exhaustion and a 25kg weight loss in Antigua.
    Not much, however, can be done in preparation.”You can physically train in the gym but you don’t know what lies ahead. So it’s all survival instinct,” he said. He modified his boat, Miss Olive, to ease some of the anxiety at high sea. He chose to take the risk of travelling without a light craft, though. The boat was made self-righting, more air-tight compartments were added and radar reflectors were fitted. But when things have to go wrong, they do. Miss Olive had rudder problems, a broken steering, missed colliding into a tanker and capsized once before making it to its destination — which it almost missed due to the gushing winds.
    “I lost water and food during the capsize, but you have to be self-sufficient. There is no business to be in such a position if you cannot deal with it yourself,” said the Mumbaiborn 30-year-old, a resident of Stockholm, Sweden.
    Explaining the psychological aspect of it, he said: “It is a matter of positivity. You have to learn to turn your problems around, see them as just tasks you have to do. You have to tell yourself that you could be learning something new that day.”
    “It was demoralising to know at the end of most of my meals that the winds were steering the boat the wrong direction. It used to be that much more work for the day. When the wind is behind you, you could be doing up to 40-50 kms in a day and when it’s towards you, you could be doing only about 10 kms for the same amount of effort put in. Plus, it’s a different challenge to row and keep on course in the dark,” he said of his daily laborious 12-14 hours toil.
    The back-breaking work apart, it was the marine life that lifted Bhavik’s spirit. Curious onlookers would swim by, much to the rower’s delight. “The eye level contact with the fish was exalting,” he recounted his meeting with dolphins, humpback whales, sea turtles and flying fish. “The boat didn’t have a motor and moves slow so they would come by the boat unthreatened.”
    Bhavik intended to complete the route in 70 days minimum and 90 days maximum on his fourth attempt, but, with the start of the hurricane season it took a month extra.
    Funnily, had Bhavik he made it in the stipulated time, he could have caught cricket action at the World Cup! “But the home team had packed up and left by then!” he chuckled.

WHAT A ROW! Bhavik Gandhi during his trans-Atlantic haul

Traversing the Atlantic is a sport for this man

Traversing the Atlantic is a sport for this man

Everest - Mount Everest by climbers, news

 

Bhavik Gandhi: “It takes 1 month at sea to miss life on land - and just 1 day on land to miss life at sea” On June 15, after rowing the Atlantic Ocean for 106 days, and 3,456 nautical miles, Bhavik Ghandi arrived at a “beautiful white sandy beach of Antigua, at Jabberwaki Point,” as he described the place. The Ocean Rowing Society confirms the Indian rower has become the first Asian to complete an ocean rowing expedition – solo and unsupported, beach to beach. “I'm having very mixed emotions being back on land,” Bhavik reported. “My body is very wobbly but I'm making a fast recovery from life at sea but I miss the peace and freedom.”

Everest - Mount Everest by climbers, news

Get the lightweight look